Men eftersom den stängde ner och vägrade att lägga upp mina inlägg så gick jag tillbaka till min gamla blogg..

men nu kanske jag är tillbaka, om det funkar vill säga

Jag har flyttat, jag har blivit med iller, jag är lycklig, jag är glad och framför allt har jag börjar söka efter mig själv och det har gått kanon, trivs med mig sj’lv men vissa saker kan förändras och ska förändras.

just nu sitter jag på jobbet och är tröttare än tröttast, har blivit väldigt lite sömn de senaste dagarna, eller har sovit många timmar men inte så djupt som jag borde.. men men sånt som händer.

Jag lever i nuet och då har man inte tid för sömn :p

Och jag har kommit på hur glad jag är över att ha vissa av de vänner jag har, jag förtjänar dem inte.
Personer som låter mig gnälla och som ger mig råd. Efter allt gnäll är allt bra igen, hoppas de känner samma förtroende för mig som jag känner för dem..

Påsken har varit bra, vissa av de jag umgåtts med tidigare har jag fått bättre kontakt med enligt mig själv. Hoppas de oxå känner så.

Jobbet går sådär, men bara man kämpar så kommer förhoppningsvis resultaten..
Just nu vet jag vad jag siktar mot, jag kommer uppnå det bara jag kämpar.
Belöningen kommer sen i sommar, då ska jag bara vara.. Inga krav, ingenting..

Men nu blir det jobb!!
Längtan ger kamp som ger friheten ^^

För imorgon efter flera månaders och års väntan är det äntligen dax! Jag ska flytta hemifrån!!

Ska bli otroligt skönt men samtidigt lite jobbigt, men jag klarar det!
Så imorgon 13.00 kliver jag in på Vätterhems områdeskontor och hämtar nycklarna!

Massa bra!

Kommer bilder senare..

Nu blir det till att säga hejdå till huset

Jobbet går hyffsat, gjorde nytt rekord för några veckor sen och igår slog jag mitt rekord på pysselklubben, 8st på 1h 45min! Jag är grymt nöjd ^^

Världen är inte lika suddig längre heller, linser är införskaffade och de funkar ganska bra faktiskt, antar att det dock tar ett tag till innan jag vant mig helt.

Solen skiner för andra dagen i rad, är det vår nu?! Jag hoppas, men tänker inte ta ut något i förväg, min födelsedag är fortfarande kvar och då brukar det snöa eller först regna och hagla sen snöa.
Men men idag går jag omkring med ett leende på läpparna och njuter, jobbar bara 7.5h idag så..

De håller för övrigt på att rensa gator och trottoarer från allt grus, det tar jag som vårtecken ^^

Dagsmål och liknande har höjts, men det gör inget

Jag börjar oroa mig mer och mer om hur det blir med fortsatt jobb, några av oss på jobbet kommer bara få två veckorskontrakt nu och vissa kommer inte få förlängt alls… Hur ska man reagera??
Är jag en av dem som inte kommer få stanna? Jag vill veta det nu isf, fast samtidigt inte… jag tycker att jg gör ett bra jobb, speciellt nu när jag är på väg ur den svackan jg haft… finns dem som säljer mindre men som jobbat där längre..
Jag vill veta om jag får vara kvar..

Likadant har jag funderingar kring UNF och junis… det är nästan alltid bråk när lpupplman gör något med junis, ofta valdigt negativ stämning.. Det drar ner en, frågan är om det är värt det?
Och UNF?! Vad gör jag där, ingenting.. är med på swaten de få gånger det är.. visst de ska köra igång oftare nu.. men ändå..

Jag vet inte hur jag vill göra!! är nog en till och frånare..
Men den som lever får se vad som händer.

Allt var bra, tills kvällen.. saker som sas och skrevs gjorde mig ledsen och irriterad.
Om man nu kännt så länge varför inte säga det tidigare?!
Jag har inte gjort det medvetet. Inte någonstans..
det är bara en del som ligger som naturlig försvarsmekanism i mig. Jag är ledsen att det blev så, men ni kom för nära inpå… och då inte fysiskt för det bryr jag mig inte om, men däremot psykiskt fornara.. kan ha sex med någon utan att det rör mig speciellt mkt egentligen, jag lägger inte känslor i det, knappt ingen njutning heller för den delen just nu iaf, därför jag puttar bort folk som försöker för det känns som ett nödvändigt ont att ha det, ett tvång.. och då funkar det inte..
Men sen kan man komma för nära psykiskt.. man river ner alla murar som tagit år att bygga, man petar på dem och de faller.. vissa har kommit innanför, jag låter dem göra det tills mitt undermedvetna börjar ta avstånd eller man hittar någon annan man tyr sig till för den personen vet inte lika mkt om en och den personen kan inte använda det innersta som boxhandske..

Att någon annan ska komma så långt in som vissa gjort är inte min mening, visst mitt innersta kanske inte skrämmer andra, men det skrämmer mig.. får någon annan veta är det kört, för hur ska man kunna öppna sig för andra om man inte vågar oppna sig för sig själv?! Det funkar inte i min värld..

Man visar en fasad men den stämmer inte alltid.. samtidigt som jag försöker vara mig själv mer och mer!

Lyckas jag? Ni som vet får berätta..

Jag vill inte egentligen, hade hellre träffat lajvarna och petat på dem istället eller sovit så kanske förkylningen hade forsvunnit..

Tycker fortfarande inte att jag passar in bland UNF och junis.. men det kanske går över, blir jag bara lite mer aktiv så..
Ska försöka ta reda på vilka aktiviteter det finns som kan vara intressanta att vara aktiv med.

Men men mer svammel om dagen kommer nog senare..